IDG är visserligen ”konkurrent” till Datormagazin som jag skriver för, men just nu har Paperton ett ganska schysst erbjudande. Du får datortidningarna MacWorld, M3 och PC för Alla gratis i två månader om du blir kund hos Paperton. Ange koden IDGPAPERTON2 om du är intresserad.
Av någon anledning kan jag inte längre hitta Datormagazin hos Paperton/Zinply men jag har laddat ner senaste numret till min ipad så det verkar fungera ändå på något sätt.
CNC-maskiner är ofta stora och dyra. De används inom industrin för att tillverka allt från bildelar, sportutrustning och verktyg till smycken, konst och leksaker. Den tekniska utvecklingen och ett stort intresse i gör-det-själv-rörelsen har medfört att det nu är möjligt att bygga en CNC-maskin själv. I Datormagazin 2-2013 tittar jag och David närmare på hur tekniken fungerar och vad du behöver tänka på om du vill bygga en egen maskin.
Ur innehållet:
Datormagazin 2-2013
Du kan läsa artikeln i din iOS-enhet, Android-enhet eller på webben via Paperton eller i den tryckta tidningen. Du hittar dessutom mer om CNC-fräsar på elektronikforumet.se och cncforum.se.
För ett par veckor sedan gick backup-leverantören Diino i konkurs. Många letar efter ett alternativ för att säkerhetskopiera sina foton, dokument och annat viktigt.
Jag vill börja med att säga att det är riktigt tråkigt att Diino hamnat i svårigheter. De var snabbast när jag testade hastigheten hos olika online-backupleverantörer och var den enda leverantör som tillät backup av servrar när jag undersökte vilken funktionalitet säkerhetskopieringslösningarna erbjöd.
Diino skriver på sin hemsida ”Vi för nu förhandlingar med ett antal intressenter och hoppas att inom kort kunna komma med ett nytt erbjudande” vilket låter hoppfullt men eftersom de annonserat att deras tjänst slutar fungera är det en bra idé att titta på andra alternativ.
Mitt tips är att du läser mina artiklar om säkerhetskopiering och de läsarkommentarer jag fått, för att själv bilda dig en uppfattning om vilka alternativ som finns och vad som passar dig bäst. Har du några frågor får du gärna skriva en kommentar här på bloggen eller maila mig så hjälper jag gärna.
Amazon presenterade nyligen en ny tjänst, Amazon Glacier. Den är precis som en glaciär: långsam men inget stoppar den. Du betalar inget för att ladda upp data till Glacier, och lagring kostar 0,01 USD (cirka 7 öre) per gigabyte och månad. Detta är under en tiondels kostnad jämfört med Amazon S3.
Med en kostnad på 0,01 USD per månad kan du lagra 500 GB i Glacier innan du når upp i Backblaze:s månadskostnad på 5 USD. Lagrar du mindre än 500 GB kan Glacier alltså bli billigare – men det finns en hake. Skulle du behöva återställa data kan det kosta en hel del. Amazons prismodell för återställning av data är komplicerad, men hur den är uppbyggt tyder på att den inte riktar sig till individuella användare.
En viss andel av lagrad data kan återställas gratis varje månad. I ett stort system med många användare fungerar detta bra, eftersom alla användare inte kommer behöva återställa sin data samtidigt.Därför tror jag Glacier kommer användas av många företag som erbjuder online-backup, och kanske även av företag som vill slippa ha bandstationer för sin interna backup.
Skulle jag behöva återställa mina 900 GB på en dag skulle det kosta 6 221 USD (om jag räknat rätt, beräkningen är som sagt komplicerad). Jag kan dock återställa 40 GB (5% av all lagrad data) per månad gratis, så om jag bara tappar en liten del av mina filer behöver jag inte betala något för återställningen.
Amazon Glacier är en innovativ och intressant tjänst, men den passar inte för mina backupbehov. Jag fortsätter använda Backblaze, både för att det blir billigare och för att jag inte har lust att ladda upp 900 GB en gång till. Däremot kommer kanske Backblaze själva komplettera sina storage pods med lagring i Glacier, fast deras pods kostar dem 0,0025 USD per månad i inköp, serverhallshyra och strömförbrukning så de har faktiskt billigare lagring själva.
Som jag nämnde tidigare har jag installerat Java på min Raspberry Pi. Att köra java-program på en Raspberry Pi går inte särskilt snabbt.
För att få en uppfattning av hur snabbt körde jag prestandatest-sviten Dacapo. Den kör ett antal test som simulerar olika typer av program.
För att ha något att jämföra med körde jag testet på min iPod Touch 1gen från 2007 och på min arbetsdator, en PC med fyra kärnor som har några år på nacken.
Min PC var omkring 100 gånger snabbare än Raspberry Pi, så den är inte så lönt att jämföra med, men iPod Touch presterar i nivå med Raspberry Pi för de tester den klarar köra. (Den misslyckas dock med en hel del tester, dels på grund av minnesproblem, dels för att vissa java-bibliotek saknas.)
Java-versionen jag använde för testerna på Raspberry Pi var OpenJDK (IcedTea7 2.1.1).
Testerna på Raspbmc visade mycket sämre prestanda, vilket förmodligen berodde på att xbmc kördes i bakgrunden. Överklockning gjorde stor skillnad. Jag använde följande inställningar vid överklockning:
| arm_freq | sdram_freq | gpu_freq |
|---|---|---|
| 900 | 500 | 300 |
Det finns fler inställningar att ändra på vid överklockning. Du överklockar genom att ändra i /root/config.txt och en fullständig beskrivning av alla överklockningsparametrar hittar du på elinux.org. Mer information på svenska finns i denna tråd på Sweclockers.
Min slutsats är att Raspberry Pi är ganska långsam om man jämför med en modern PC, men jämfört med en iPod Touch är den ungefär lika snabb. Överklockning gör stor nytta och påverkar inte stabiliteten, så vill du få mer hastighet ur din Raspberry Pi kan du enkelt ändra parametrarna i config.txt och boota om och vips så har du en snabbare dator.
Jag är mest van att programmera i Java, och därför ville jag förstås testa köra Java på min Rasperry Pi.
För att köra javaprogram behövs bara en JRE, men för att kompilera krävs JDK. Det finns flera JDK till Arm (den processor Raspberry Pi använder), men den som är lättast att komma igång med heter OpenJDK. Du installerar den såhär:
sudo aptitude install java7-jdk
Aptitude kommer visa ett meddelande liknande det nedan. Se till att du har tillräckligt ledigt utrymme på SD-kortet (2GB räcker om du inte har något annat installerat, men har du möjlighet så använd ett kort som är större än 2GB).
0 upgraded, 137 newly installed, 0 to remove and 12 not upgraded. Need to get 103 MB of archives. After this operation, 326 MB of additional disk space will be used. Do you want to continue [Y/n]?
Tryck Y och låt Aptitude ladda ner och installera allting. När installationen är klar kan du kontrollera att java funkar med följande kommando:
java -version
Java visar då vilken variant av Java som finns installerad och dess version:
OpenJDK Runtime Environment (IcedTea7 2.1.1) (7~u3-2.1.1-1+rpi1) OpenJDK Zero VM (build 22.0-b10, mixed mode)
Jag skapade en enkel testfil (jag använde vim, men du kan naturligtvis använda andra editorer, t.ex. nano)
public class Hw {
public static void main(String[] args){
float f = 3.1415f;
System.out.println("Java on Raspberry " + f);
}
}
För att kunna köra testprogrammet kompilerar du det:
javac Hw.java
och sedan testkör du det med:
java Hw
Programmet svarar då med:
Java on Raspberry 3.1415
Det är alltså mycket enkelt att komma igång med Java på Raspberry Pi. Däremot går det inte särskilt snabbt att köra program, vilket jag kommer visa i en annan blogpost.
I början av augusti var jag och min kära fru i San Francisco på semester. Vi hyrde en lägenhet (via Casa Buena Vista Rental) och i den ingick Netflix. Jättekul tyckte jag som hört mycket om deras succé i USA och hur lätt det är att använda. De har också gjort sig kända för tuffa tekniska lösningar, och därför följer jag Nextflix tech-blog.
Därför blev jag extra glad när jag härom dagen läste att Netflix kommer till Sverige i slutet av året. För alla som inte fått chansen att prova Netflix tänkte jag sammanfatta mina erfarenheter från semestern.
I lägenheten fanns en Roku-box. Det är en liten låda på cirka 10x10x3 centimeter som är helt tyst. Till den finns en fjärrkontroll.
Netflix är riktigt bra på TV-serier. De har massor av serier, både gamla (som Vänner) och serier som går på TV nu. Du kan se hur många avsnitt du vill, när du vill. Jag fastnade för serien Burn Notice och såg 7 avsnitt under semestern.
När det gäller film är utbudet sämre. Jag hade 11 filmer i min ”vill se”-lista på Filmtipset och ingen av dem fanns på Netflix. Det kan ha varit otur, men jag tycker det är lite konstigt med tanke på att det är flera filmer från 2000-talet blandat med äldre från 50- och 70-talet.
Något som vi märkte var att Netflix visade dålig bildkvalitet precis i början av ett nytt avsnitt, men efter en halv minut hade den anpassat sig till hur mycket bandbredd som fanns tillgängligt och visade bra bildkvalitet så det var inget problem.
Det fanns textning till de flesta serier och filmer, vilket jag tycker är positivt, men en del hade endast textning för hörselskadade. Detta för förstås jättebra för de med hörselskada, men jag tycker det är störande att det står när någon flämtar eller andas så jag föredrar den textning som är märkt non-HI.
Jag ser verkligen fram emot att Netflix kommer till Sverige!
Mina Raspberry Pi har kommit. De levererades av UPS, och jag hade gjort misstaget att skriva min hemadress som leveransadress (UPS kan inte leverera om man inte är arbetslös/jobbar hemifrån). Jag ändrade leveransen så godbitarna kom till jobbet istället.
Jag har ännu inte bestämt vad jag ska göra med mina Raspberry Pi men möjliga projekt är:
De första tre kräver att jag får den att funka på batteri, men det ska tydligen inte vara så svårt.
Antalet plattformar för molntjänster växer kraftigt. Alla stora spelare vill ha sin del av kakan och nya erbjudande dyker därför upp titt som tätt. I Datormagazin 8 2012 tar vi en titt på OpenShift , RedHats initiativ på PaaS-området .
Du kan läsa artikeln i din iOS-enhet, Android-enhet eller på webben via Paperton eller i den tryckta tidningen.
Traditionell hosting har ofta inneburit att du placerat din egen server hos leverantören eller hyrt en server av leverantören. På senare tid har virtuella servrar dykt upp som ett mycket populärt alternativ för den som inte behöver kraften hos en hel server. För den som haft ett skiftande behov över tiden kom molntjänsterna att erbjuda ett bra alternativ då prismodellen var mycket attraktiv eftersom din server betalades per timme. Amazon är den största leverantören av moln-tjänster och med Amazons reserverade instanser kan de i vissa fall utgöra ett alternativ till en traditionell VPS även om du har din server igång dygnets alla timmar.
I denna artikel beskriver jag och David olika hostingtyper: Co-location, dedicerad server, virtual private server (vps) och molnserver. Du får en kostnadsjämförelse mellan traditionell VPS och Amazon EC2 och vi diskuterar fördelar och nackdelar med de två alternativen.
Du kan läsa artikeln i din iOS-enhet, Android-enhet eller på webben via Paperton eller i den tryckta tidningen.
